Den 1 mars 2026 träder Lag (2026:56) om straff för olovlig finansiell verksamhet i kraft. Lagen innebär att det blir straffbart att bedriva tillstånds- eller registreringspliktig finansiell verksamhet utan godkännande från Finansinspektionen.

Tidigare har överträdelser i huvudsak hanterats genom administrativa åtgärder, exempelvis förelägganden, vite eller sanktionsavgifter. Den nya lagen inför ett straffrättsligt ansvar. Det innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriver tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Om brottet bedöms som grovt kan straffet bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Vad omfattas av lagen?

Lagen i sig definierar inte vad som utgör finansiell verksamhet, utan hänvisar till annan reglering, exempelvis:

• Betaltjänstlagen
• Lagen om elektroniska pengar
• Lagen om bank- och finansieringsrörelse

Om en verksamhet enligt dessa regelverk kräver tillstånd eller registrering, och sådant saknas, kan ansvar aktualiseras.

Detta är särskilt relevant för verksamheter som:

• Tar emot och förmedlar betalningar mellan parter
• Hanterar kunders medel temporärt
• Använder egna konton för att hålla klientmedel
• Agerar mellanhand i betalningsflöden

När bedöms brottet som grovt?

Vid bedömningen ska särskilt beaktas om:

• Verksamheten bedrivits i större omfattning
• Betydande värden hanterats
• Verksamheten varit systematisk
• Gärningen varit av särskilt farlig art

Det innebär att plattformar och marknadsplatser som hanterar stora kundmedel kan omfattas av en strängare bedömning om tillstånd saknas.

Förändrad riskbild för bolag och ledning

Den nya lagen innebär en tydlig skärpning. Det handlar inte längre enbart om regulatoriska sanktioner, utan om potentiellt personligt straffansvar för företrädare som medvetet eller genom grov oaktsamhet driver tillståndspliktig verksamhet utan godkännande.

Detta förändrar riskbilden för styrelse och ledning i bolag som hanterar betalningar eller kundmedel.

Vad bör företag göra nu?

Företag som:

• Hanterar betalningar mellan kunder och leverantörer
• Förvarar kunders medel
• Har upplägg som liknar escrow, deposition eller förmedlingsbetalningar

bör säkerställa att verksamheten har analyserats korrekt mot gällande regelverk.

Det är särskilt viktigt att:

1. Kartlägga det faktiska betalningsflödet
2. Bedöma om verksamheten omfattas av tillstånds- eller registreringsplikt
3. Säkerställa att korrekt regulatorisk struktur finns på plats

Osäkerhet kring tillståndsplikt bör inte lämnas obehandlad i ljuset av den nya lagstiftningen.

Nästa steg?

Kontakta oss på Ping Payments. Vi hjälper er att bedöma ert verksamhetsbehov och se till att ni lever upp till regelverken och säkerhet ökar.

Varför framtidens betalplattformar är branschspecifika – och varför compliance har blivit kärnan.

Betalmarknaden förändras snabbt. Men det är inte nya betalmetoder som driver förändringen. Det som omformar marknaden inför 2026 är hur betalningar kopplas till affärsprocesser, ansvar och reglering. Under 2025 har flera strukturella skiften blivit tydliga. Inför 2026 är de inte längre trender – utan nya grundförutsättningar.

Compliance är inte längre ett tillägg – det är själva betalflödet
Compliance har gått från stödfunktion till kärnfunktion. Varje betalning innebär i dag ett regulatoriskt ansvar, där krav på AML, CTF, sanktionsscreening, spårbarhet och rapportering är en integrerad del av flödet.
I branschspecifika betalplattformar är compliance inbyggd i transaktionslogiken – från onboarding och riskbedömning till monitorering och rapportering.

Från betalögonblick till sammanhängande affärsprocess
Betalningar är inte isolerade händelser. De är en del av större arbetsflöden som omfattar behörigheter, avräkning, bokföring och ansvar mellan parter.
När betalplattformen är byggd utifrån verkliga processer blir den djupt integrerad i verksamheten och därmed svår att ersätta.

Inbyggda betalningar driver både affär och lojalitet
När betalningar är inbäddade i den primära affärsprocessen förändras kundrelationen. Fokus flyttas från pris per transaktion till värdet av ett fungerande helhetsflöde.
Det skapar lojalitet, ökar livslängden och möjliggör affärsmodeller där betalningar bidrar till intäkten – inte bara är en kostnad.

Varför generiska betaltjänster tappar mark
Generiska betaltjänster är effektiva på transaktioner men saknar kontext. När värdet flyttar till process, data och ansvar blir inlösen en commodity och kundrelationen mer utbytbar.
Det som kunder är beredda att betala för är inte själva betalningen – utan hur den hanteras.

Reglering driver specialisering – inte konsolidering
Ökad reglering leder inte till färre aktörer, utan till ökad specialisering. När kraven blir mer detaljerade gynnas aktörer som är byggda för en tydlig kontext och ett tydligt ansvar.
Det är i denna verklighet nästa generations betalplattformar växer fram.

Ping Payments och vägen mot 2026
Ping Payments är byggt för denna utveckling – med fokus på branschspecifika betalflöden, inbyggd compliance och djup förståelse för kundernas faktiska processer.

Under 2026 genomförs den största förändringen av svensk betalningsinfrastruktur på flera decennier.
”För första gången kan vi hantera betalningar digitalt från början till slut – utan manuella steg och utan filformat.”
— Petter Sehlin, grundare av Ping Payments

Äldre betalningslösningar fasas ut och ersätts av digital kommunikation som bygger på en europeisk gemensam standard. Förändringen sker i bakgrunden, men påverkar både digitala system och den dagliga ekonomihanteringen i föreningslivet och civilsamhället.

Vad som försvinner
Flera etablerade lösningar fasas ut under 2026:

• Bankgirots infrastruktur
• BgMax och LB
• pappersinbetalningar
• värdeavier

Integrationslösningar behöver ses över inför övergången.

Varför det händer
Bakgrunden till förändringen ligger i ett europeiskt arbete för att modernisera betalningsmarknaden och skapa en gemensam standard. Genom att använda samma tekniska format får både banker och digitala plattformar nya möjligheter att automatisera informationsutbyte och betalningsflöden.
Det innebär att betalningar blir snabbare, mer spårbara och får mer data kopplad till sig – vilket i sin tur öppnar för helt nya lösningar och effektiviseringar.

Vad som kommer
Det som ersätter är digitalt och standardiserat, och bygger på att mer information följer med varje betalning så att det går att automatisera avstämning och kontroller:

• API-kommunikation
• ISO 20022
• camt.054
• metadata
• automatiserad matchning

Detta möjliggör en ny nivå av automatisering, i både mottagande och utbetalningar.

Hur Bankgirot ersätts i praktiken
När BgMax och LB fasas ut ersätts de av ISO 20022. Det innebär att system behöver ställas om till nya format för att fortsatt kunna skicka och ta emot betalningar. Den stora skillnaden är att mer information följer med varje transaktion, vilket gör det lättare att matcha betalningar och få en tydligare överblick i systemen. Övergången kan se olika ut beroende på bank och tjänst, men riktningen är densamma: mer standardiserat, mer digitalt och bättre möjligheter att automatisera det som tidigare krävde manuell hantering.

Hur det påverkar digitala system
System som idag använder Bankgirot behöver gå över till API och hantera ISO 20022. Det innebär att integrationslager, datamodeller och hanteringen av utbetalningar behöver anpassas.
För digitala plattformar innebär detta ett teknikskifte – men också en möjlighet att erbjuda modernare och mer verksamhetsnära funktioner.

Hur det påverkar organisationer
För många organisationer innebär förändringen framför allt att administrativa arbetsmoment kan minska. Betalningar kan matchas automatiskt och utbetalningar kan göras utan manuella kontroller.
För föreningar innebär det också en trygghet i att slippa privata konton och att betalningar kan följas direkt i systemet, utan att flera personer behöver hantera ekonomiska flöden.

Ökad trygghet genom transparens
Den nya infrastrukturen gör det möjligt att följa betalningar mer detaljerat och upptäcka avvikelser snabbare. Standardiseringen innebär tydligare krav på spårbarhet, identifiering och kontroll i varje transaktion. Det skapar ökad trygghet totalt sett – både för organisationer och de individer som hanterar pengar i sin verksamhet.

Digitalt från början till slut
“Det här är en av de viktigaste moderniseringarna på väldigt många år. För första gången kan vi hantera betalningar digitalt från början till slut – utan manuella steg, utan filformat och utan att organisationer behöver bygga bankinfrastruktur själva. Det skapar transparens, trygghet och en helt annan möjlighet att automatisera vardagen.”
— Petter Sehlin, grundare av Ping Payments

Sammanfattning
2026 innebär att svenska betalningar moderniseras i grunden. Filöverföringar ersätts av API-kommunikation och informationsrika transaktioner. Effekten blir mindre administration, bättre kontroll och en enklare vardag för både organisationer och digitala system – samtidigt som kraven på transparens och säkerhet ökar.

Digitala verktyg har gjort det enklare att driva föreningar. Betalningar, medlemsregister och kommunikation sker i dag ofta digitalt. Samtidigt uppstår nya risker som många ideella föreningar saknar tydliga rutiner för.

Här är fem vanliga områden som är viktiga att ha koll på.

1. När privat ekonomi och föreningens pengar blandas

Privata Swish-nummer eller bankkonton används ofta i lag och sektioner. Det kan fungera i vardagen, men gör redovisning, uppföljning och revision svårare och ökar risken för fel och missförstånd.

2. Kassörens dator och mejl

Kassören har ofta tillgång till både pengar och känslig information. Om säkerheten bygger på en privat dator eller mejladress blir föreningen sårbar vid intrång, misstag eller borttappad åtkomst.

3. Bristande rutiner vid styrelsebyten

När roller byts saknas det ofta tydliga rutiner för behörigheter och inloggningar. Det kan leda till att gamla företrädare har kvar tillgång eller att viktig information försvinner.

4. Falska betalningsuppmaningar

Bedrägerier mot föreningar ökar. Falska mejl, fakturor eller betalningsinstruktioner kan vara svåra att upptäcka, särskilt när betalningar hanteras manuellt och utan tydliga kontroller.

5. Oklara roller mellan förening, lag och sektioner

När flera delar av en organisation hanterar egna pengar utan gemensamma ramar blir det svårt att skapa överblick, ansvar och spårbarhet.

Sammanfattning

De flesta risker i föreningsekonomi uppstår inte av illvilja, utan när gamla arbetssätt möter nya digitala möjligheter. Med tydliga strukturer, ansvar och rätt systemstöd går det att minska riskerna – utan att göra engagemanget krångligare.

Ny standard som förändrar hur betalningar fungerar

ISO 20022 är den nya internationella standarden för hur betalningsinformation struktureras och utbyts mellan banker, betaltjänster och system.

Den ersätter äldre betalformat och gör det möjligt att skicka mer detaljerad, strukturerad och maskinläsbar information i varje betalning.

Standarden införs i takt med att betalmarknaden moderniseras i Sverige och EU. Banker och clearinglösningar går över till ISO 20022 för både inhemska och internationella betalningar, vilket ställer nya krav på system och integrationer.

För systemleverantörer innebär ISO 20022 att betalningsflöden och datamodeller behöver hantera rikare information. Samtidigt skapas nya möjligheter till automatiserad avstämning, bättre rapportering och smartare affärslogik.

För föreningar och organisationer leder standarden till tydligare betalningsinformation, enklare bokföring och mindre manuell hantering.

Ping Payments betaltjänster är redo och  fungerar redan nu i den nya betalningsinfrastrukturen – där struktur, spårbarhet och automation är en självklar del.